Hur man räknar ut ränta

Ränta är ett begrepp som de flesta känner till men som många tycker är lite krångligt att förstå. Saken blir inte direkt bättre om det var många år sedan du gick i skolan och övade procenträkning. I denna artikel reder vi ut begreppen och går igenom i detalj hur räntan beräknas.

Vad är egentligen ränta?

Räntan är priset för att låna pengar. När en bank lånar ut pengar kan den inte samtidigt använda dessa pengar till något annat, till exempel en lönsam investering. Banken löper också en viss risk att inte få pengarna tillbaka ifall du misslyckas med återbetalningen. Denna uteblivna potentiella intäkt samt den potentiella risken för en kreditförlust måste banken kompensera för med räntan. Dessutom bör banken ta höjd för de administrativa kostnader det innebär att låna ut pengar samt helst även göra en vinst. 

Alla dessa faktorer påverkar storleken på räntan och är förklaringen till varför exempelvis ett bolån, med låg risk eftersom bostaden är säkerhet för lånet, har låg ränta medan ett blancolån har hög ränta. På samma sätt fungerar det också när du lånar ut pengar till banken, det vill säga när du lägger undan pengar i ett sparande. Att spara pengar på banken innebär en i princip obefintlig risk för att du ska bli av med pengarna, och därför är sparräntan (eller inlåningsräntan) alltid lägre än utlåningsräntan.

Nominell eller real ränta

Ett begrepp som man ibland stöter på i lånesammanhang är nominell ränta. Nominell betyder egentligen ”till namnet” och den nominella räntan betyder räntan utan några justeringar. För ett lån innebär den nominella räntan helt enkelt den helt vanliga räntan som oftast uttrycks i form av en årsränta.

Motsatsen till nominell ränta kallas för realräntan och denna tar hänsyn till andra faktorer; vanligtvis inflationen. Om du till exempel sparar pengar på banken till en ränta på 2% men inflationen samtidigt är 4%, då kan realräntan räknas ut med följande formel: nominell ränta (2%) -inflationen (4%) = realräntan (-2%). Realräntan blir i detta fall negativ eftersom värdet på dina pengar minskar med inflationen och den nominella räntan på 2% är inte tillräcklig för att kompensera för detta. 

Beräkna räntan på ditt lån

För att räkna ut räntan på ett lån i kronor, alltså räntekostnaden, behöver du veta räntesatsen, alltså den nominella räntan i procent. Denna bör framgå tydligt i ditt låneavtal och all marknadsföring av lån. Du måste också veta vilken tidsperiod räntan beräknas på. Vanligtvis beräknas räntan per år. Du måste också veta lånebelopp, lånets löptid samt hur lånet ska betalas.

Olika sätt att amortera lånet

Det är dock ovanligt att hela lånebeloppet betalas tillbaka på en och samma gång. Vanligtvis amorterar man, det vill säga betalar tillbaka genom mindre delbetalningar. Detta gör att det blir en aning krångligare att räkna ut räntekostnaden. Vi behöver också veta hur lånet amorteras. De två vanligast förekommande sätten är rak amortering, som oftast används vid bolån, och annuitetslån, som är vanligt vid privat- och snabblån.

Rak amortering

Rak amortering innebär att du gör en lika stor avbetalning varje gång du amorterar, till exempel varje månad. Räntekostnaden kommer dock variera vilket betyder att den totala summan du betalar kommer vara olika. Varför räntekostnaden varierar beror på att principalen, alltså lånesumman, minskar. Eftersom räntesatsen är i procent betyder det att den absoluta räntekostnaden i kronor minskar.

Som du ser blev den totala räntekostnaden för lånet 3900 kronor. Det finns en genväg för att komma fram till denna summa utan att behöva räkna varje månad för sig. Detta genom att ta den genomsnittliga lånesumman under perioden och multiplicera med årsräntan. Den genomsnittliga lånesumman får du genom att snittet mellan lånesumman vid den första periodens början; 60 000, och vid den sista periodens början; 5000.

(60 000 + 5000)/2 * 12% = 3900 kronor 

Observera att denna formel bara fungerar om amorteringen varje månad är lika stor.

Annuitetslån

Så kallade annuitetslån innebär att summan du betalar är samma varje period. För att detta ska vara möjligt krävs att förhållandet mellan ränta och amortering ändras under löptidens gång. Att räkna ut månadsbetalningen vid rak amortering kräver därför betydligt krångligare formler än de vi använt hittills.

Som tidigare behöver vi veta den ursprungliga lånesumman (som vi kallar S0), räntesatsen (som vi kallar r) och antalet betalningar vi kommer göra under löptidens gång (vi kallar detta n).

Formeln för att räkna ut den månatliga avbetalningen A är då:

Vi kan nu prova räkna med vårt exempel ovan 

Om S0= 60 000, r= 12% och n = 12 månader får vi:

Vi kan nu räkna ut räntan och amorteringen på lånet per månad.

Räntekostnaden = lånesumma*räntesats*löptid
Amorteringen = total betalning – räntekostnad

Som du ser blev räntekostnaden lite högre än i exemplet med rak amortering. Detta beror på att vi initialt gör mindre amorteringar i början av löptiden. I praktiken innebär det att vi har lite mer pengar under längre tid vilket i sin tur ökar räntekostnaden.

Räkna ut effektiv ränta

Som du säkert noterat vid det här laget är det inte helt enkelt att räkna ut räntor och amorteringar. Turligt nog behöver du sällan göra dessa beräkningar själv – räntekostnad och avbetalningens storlek framgår i all information om ett lån. Dessutom har de flesta jämförelsesajter för lån en lånekalkylator där du kan stoppa in önskad lånesumma och löptid och få fram all information du behöver.

Förenklat räknar man ut den effektiva räntan så här:

Effektiv ränta = ((Räntekostnad + avgifter)/lånesumma)/löptid

Om vi kollar på exemplen ovan, där avgifterna var 0, så blir den effektiva räntan samma som årsräntan. 

Effektiv ränta = (3900+0)/32 500/1=0,012 =12% 

Observera här att vi använder den genomsnittliga lånesumman för att få den effektiva räntan för hela perioden.

För ett lån med avgifter blir det dock väldigt annorlunda. Om vi till exempel antar att de 60 000 vi lånat ska betalas av med så kallad räntefri avbetalning under 12 månader, där uppläggningsavgiften är 425 kronor och aviavgiften (som betalas vid varje avbetalning) är 100 kronor.

Effektiv ränta = (0+425+12*100)/32 500/1 =0,05 =5%

Räntefri avbetalning blir här ett betydligt billigare alternativ.

Om vi däremot minskar den initiala lånesumman till 15 000 kr ser situationen annorlunda ut.

Effektiv ränta = (0+425+12*100)/8012,5/1 =0,2 =20%

Den effektiva räntan för den ”räntefria” avbetalningen är nu betydligt högre.

Den egentliga formeln för effektiv ränta

Beräkningarna ovan är dessvärre bara en förenklad form av effektiv ränta. Egentligen måste man även ta hänsyn till tajmingen av varje betalning. Generellt inom finansiell ekonomi anses nämligen betalningar i närtid vara mer värda än betalningar som sker längre fram. När man beräknar värdet av investeringar och lån räknar man därför ut något som kallas för nuvärde – värdet just nu, vilket man gör genom att räkna ner värdet på varje betalning med en så kallad diskonteringsränta. Den effektiva räntan är den diskonteringsränta som gör att nuvärdet av lånesumman är lika med nuvärdet av samtliga avgifter, ränte- och avbetalningar. 

Att räkna ut den effektiva räntan kräver en avancerad miniräknare eller ett kalkylprogram. För lån med rak amortering kan man dock räkna ut den riktiga effektiva räntan med en enklare formel:

r = årsräntan.

n = antal betalningar.

För vårt exempel ovan blir det:

Som du ser blev skillnaden väldigt liten jämfört med när vi räknade enligt det förenklade sättet. Därför använder man ofta det när man jämför lån. Den ”riktiga” effektiva räntan måste däremot alltid framgå i informationen om ett lån.

Räkna ut räntan på ditt bolån

Bolån amorteras oftast genom rak amortering och du kan räkna ut räntekostnaden med hjälp av formeln ovan. När man pratar om bolån är det dock några andra begrepp som oftast används:

Fast/bunden eller rörlig ränta

Fast ränta betyder att en och samma räntesats används under hela löptiden medan rörlig betyder att räntan förändras allt eftersom. Fast ränta är det vanligaste när det kommer till privatlån och andra lån med kortare löptid. För bolån däremot, där löptiden kan vara tiotals år, är fast ränta ohållbart för banken. Vad man i stället gör är att erbjuda bunden ränta som är en fast ränta under en viss tid, till exempel två år. När dessa år är slut förändras räntan och man kan sedan binda den igen under en ny period.

Snitt eller listränta

I marknadsföringen av bolån kan dessa två begrepp förekomma. Medan listräntan är en exempelränta som banken använder i reklam är snitträntan den faktiska genomsnittsräntan som banken kunder har fått. Snitträntan är därför mycket mer användbar när du jämför bolån. Tänk dock på att du alltid får en individuellt beräknad ränta baserat på din kreditvärdighet när du ansöker.