Är ett nationellt skuldregister en effektiv lösning för att minska överskuldsättningen i Sverige? Flera kreditupplysningsföretag anser det men uc pekar på att registret bara skulle påverka ett fåtal procent av låntagarna. De ser hellre att fokus läggs på andra åtgärder. 

Den tredje november 2021 tog regeringen beslut om att tillsätta en utredning med uppdraget att ”föreslå åtgärder som motverkar riskfylld kreditgivning och överskuldsättning”. Kathrin Flossing fick uppdraget att leda utredningen som förväntades vara klar i maj 2023.

Bara någon vecka efter att utredningen påbörjades valde uc att publicera artiklar, på sin hemsida, där de lyfte fram sin syn på problemet med överskuldsättning samt deras åsikt om ett eventuellt nationellt skuldregister. 

Med ett nationellt skuldregister skulle alla kreditupplysningsföretag ha tillgång till exakt samma information. Därmed kan inte låntagarna ”dölja” skulder genom att teckna lån hos långivare som använder olika upplysningsföretag. Det skulle även innebära att det företag som dominerar upplysningsmarknaden (uc) skulle behöva dela med sig av en stor mängd av deras data till dess konkurrenter.

”Världens mest kompletta kreditregister”

I artikeln ”Sverige har ett av världens mest kompletta kreditregister” (nov 2021) finns en tydlig förklaring till varför uc inte ansåg att ett nationellt skuldregister var en bra väg framåt.  Där anges att ”uc välkomnar utredningen och uppdraget att undersöka möjligheten till ett statligt skuldregister”. De såg det även som positivt att en oberoende utredning skulle kunna påvisa om åtgärden ”skulle vara ett effektivt verktyg mot överskuldsättning eller inte”. Det är just effekten av detta skuldregister som uc ställde sig tveksamma till.

– Tyvärr tror jag inte att ett statligt skuldregister i Sverige skulle ha så stor effekt på överskuldsättningen …/Petter Alvsten

Resonemanget bygger på att uc redan äger en så stor andel av kreditmarknaden att ytterst få procent skulle påverkas av det nationella registret. Samtliga bolånebanker använder uc och ungefär 98 % av konsumentkrediterna förmedlas efter en upplysning hos uc. Det är därmed enbart cirka 2 % av konsumentkrediterna som skulle påverkas och en lånesumma på cirka 5 – 7 miljarder.

Upplysningscentralen AB ansåg att ett nationellt register visserligen skulle kunna vara positivt för de få som idag använder andra upplysningsföretag men att det handlar om en marginell andel. Alvsten sammanfattar det med att överskuldsättningen har andra bakomliggande faktorer.

– Marginellt mer information löser inte överskuldsättningen. Problemet är nämligen inte brist på information om krediter, utan att vissa kreditgivare inte använder informationen till att fatta ansvarsfulla kreditbeslut

Upplysningscentralen AB anger i artikeln att det istället vore effektivare att upplysningsföretagen skulle få tillgång till information om inkassoskulder. Idag får inte upplysningsföretagen denna information vilket därmed inte heller påverkar personers kreditvärdighet. Under 2023 handlade det om skulder, hos privatpersoner, på närmare 100 miljarder kronor. Detta kan därmed ställas mot de 5 – 7 miljarder kronor som skuldregistret skulle påverka. 

– Ur ett informationsperspektiv är det ett betydligt större problem att 94 miljarder kronor i inkassoskulder inte syns i våra kreditupplysningar än att 5–7 miljarder kronor i osäkrade krediter inte syns.

Samma dag som artikeln, som hänvisas ovan, publicerades valde även uc att publicera en artikel med hård kritik mot kreditgivare som ansågs ha ”aggressiva affärsmodeller”. I artikeln påpekas att allt för många privatpersoner i Sverige får lån trots att deras privatekonomi är så svag att de inte borde blivit beviljad lånebeloppet. 

– Jag hoppas verkligen att regeringens utredare Kathrin Flossing föreslår åtgärder som gör det mindre attraktivt för långivare att ge konsumtionslån till personer som har stor risk att hamna i överskuldsättning, säger Gabriella Göransson.

Konkurrenter av annan åsikt

Att åsikterna som uc framfört enbart handlar om att hitta effektiva åtgärder för mindre överskuldsättning håller inte andra upplysningsföretag med om. Både Creditsafe och Dun & Bradstreet var tidigt kritiska mot inställningen hos uc och har bland annat påpekat att bolagets stora marknadsandel är ”direkt skadligt”. De anser istället att orsaken till att uc tidigt var negativ till detta register berodde på att ett sådant register skulle ”hota deras position på marknaden” (Di.se juni 2023).

Företag som står bakom ett nationellt skuldregister

Skärmdump från www.jatillnationelltkreditregister.nu

Detta är en åsikt som de även exempelvis lyft upp i debattartikeln i DN med rubriken ”uc vill stoppa statligt skuldregister för att skydda egen affärsverksamhet”. Flera banker och kreditgivare har även publicerat artiklar på sina hemsidor där de propagerar för att det nationella registret bör införas. 

Lobbyverksamheten, under utredningstiden, har varit stark från bägge sidor. Både de som propagerat för och det som propagerat mot ett skuldregister har varit aktiva. Ett exempel är att webbplatsen www.jatillnationelltkreditregister.nu skapats. En webbplats som på olika sätt propagerar för ett statligt register och som ett flertal kreditgivare och kreditupplysningsföretag står bakom. Bland dessa finns exempelvis Creditsafe, Avida, Resurs Bank, Collector Bank och Syna.

Upplysningscentralen AB som remissinstans

Upplysningscentralen AB är en, av flera, remissinstanser som utredningen använder sig av för att få in åsikter kring betänkandet. I uc:s remissvar (från november 2023) anger de liknande resonemang som tidigare framförts i pressmeddelanden och debattartiklar. Skillnaden är att deras remissvar är betydligt längre och mer detaljerat. Den som vill få en komplett bild av uc:s åsikter om ett nationellt skuldregister (Skri-registret) kan därmed läsa deras remissvar som till största delen handlar om just detta.

Upplysningscentralen AB avstyrker förslaget och förklarar, på drygt 17 sidor, deras åsikt i frågan. I korthet nämns bland annat följande: 

Nuvarande skuldregister fungerar 

Svenska banker har lägst andel problemkrediter vilket anses vara bevis på att nuvarande skuldregister fungerar väl. De anser även att de problem som utredningen lyfter upp skulle kunna ”åtgärdas med en reform som bygger vidare på det nuvarande systemet”. 

Att ersätta dagens väl fungerande ekosystem med ett helt nytt och oprövat Skriregistersystem innebär, enligt uc, stora risker.

Inte informationsproblem

Upplysningscentralen AB anser att problemet ”inte är bristen på tillgång till tillförlitlig och transparent information” utan att vissa aktörer medvetet bortser från viss information i deras kreditprövning. Detta skulle exempelvis kunna åtgärdas med ökad tillsynsverksamhet samt minskade vinstmöjligheter hos långivarna. 

Tveksamt mervärde

I likhet med i tidigare debattartiklar lyfter uc upp att skuldregistret skulle ha ett tveksamt mervärde. Det är ”inte säkert att det alls skulle medföra någon nytta för att komma tillrätta med överskuldsättningsproblamtiken”. Dessutom påpekas att registret ”inte uppfyller ambitionen att vara heltäckande” vilket både Konsumentverket och Finansinspektionen påpekat.

Tidsåtgång och kostnadsökningar

Upplysningscentralen AB anser även att införandet, och uppdateringen, av ett Skri-register skulle ”medföra en mycket stor tidsåtgång och medföra stora kostnader”. Både tidsåtgången och kostnaderna bör ställas mot mervärdet vilket innebär att registret inte borde genomföras. Detta utifrån att ”nyttan inte har belagts av utredningen”. 

Utredningens förslag – med skuldregister

I juli 2023 presenterades betänkandet (SOU 2023:38) ”Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning”. En stor del av utredningen har fokus på ett nationellt skuldregister (Skri-register) och utredningen föreslår att detta införs utifrån målet att minska överskuldsättningen.

Det är detta betänkande som uc, samt flera andra kreditföretag, nu fått möjligheten att kommentera. Utöver deras remisssvar har även uc publicerat en kommentar till överskuldsutredningens betänkande som ett pressmeddelande. I pressmeddelandet anger Gabriella Göransson, vd för Upplysningscentralen AB, samma argument som användes inför att utredningen skulle påbörjas. Hon anger att ett Skri-register kommer att ha ”marginell effekt” på överskuldsättningen i Sverige och påtalar att problemet snarare sitter hos ”ett fåtal aktörer”. Det är aktörer som inte använder all tillgänglig information i kreditupplysningarna samtidigt som de tar ut ”höga räntor och kostnader för låntagarna”. 

Som uc efterfrågat föreslår utredningen att även inkassoskulder ska rapporteras in men detta skulle, enligt Göransson, kunna ske inom nuvarande kreditregistersystem. Utöver det ställer sig uc även bakom förslagen om bland annat ändrad avräkningsordning på skulder samt ränte- och kostnadstak.

Diskussion

Användarkommentarer

Här finns inga kommentarer ännu.

Skriv en kommentar

Läs om hur vi behandlar och skyddar dina personuppgifter i vår personuppgiftspolicy. Genom att skicka in din kommentar godkänner du denna hantering. Om din kommentar framstår som stötande eller av något skäl olämplig kan publicering underlåtas.

Om författaren

Simon Klaesson
Simon Klaesson

- Innehållsansvarig

Simon har ett stort intresse för finans och ekonomi och har sedan 2020 varit innehållsansvarig på Lånen.se. Simon har sedan tidigare en högskoleexamen som webbredaktör och ser i dagsläget till att innehåll och data på Lånen.se är korrekt och alltid uppdaterad.

Senaste artiklarna av Simon Klaesson