Vad händer om vi får ett skuldregister i Sverige?

Svenskarna blir alltmer skuldsatta och andelen människor med ärenden hos kronofogden och inkassobolagen ökar. En bidragande orsak till denna negativa utveckling tros vara den stora marknaden för snabba och dyra konsumentlån. Hur stort problemet med dessa lån är vet vi dock inte då det idag inte finns något offentligt nationellt register över utestående lån och krediter.  Ett sådant register kan dock snart komma att finnas – i alla fall om regeringens utredare får som de vill. Ett skuldregister där data om alla privatpersoners lån och krediter finns tillgängliga för banker och andra långivare är nämligen ett av förslagen som den nyligen avslutade överskuldsättningsutredningeninnehåller som överlämnades till finansministern.

Överskuldsättningsutredningen – ett resultat av en oroande trend

Efter att svenskarnas skulder till kronofogden ökat under en längre tid tillsatte regeringen år 2021 en utredning med syfte att granska marknaden för konsumentkrediter och komma med förslag för att skapa en mindre riskfylld kreditgivning. I juli detta år blev utredningen klar. Det man la fram som förslag var bland annat att skärpa kraven på information när det gäller marknadsföring av konsumentkrediter, att sänka och utvidga det räntetak som tidigare införts samt att införa högre krav på kreditgivarnas kreditprövningar. Ett annat förslag i utredningen som väckt mycket uppmärksamhet är det om ett nationellt skuldregister.

Situationen idag – skillnad på lån med och utan uc

När du ansöker om ett lån eller en kredit måste enligt lag en kreditprövning göras för att långivaren ska kunna säkerställa att du har möjlighet att betala lånet. Denna bygger vanligtvis på en kreditupplysning där information från framförallt offentliga datakällor, som Skatteverket eller Kronofogden, finns samlad. Det är även tillåtet för kreditupplysningsbolagen att ta med information från icke offentliga, egna källor i upplysningen. Sådan information innebär främst data om tidigare tagna kreditupplysningar.

Ett skuldregister fick önskad effekt i Norge

Syftet med de förslag som överskuldsättningen vill införa är att marknaden för snabba och dyra krediter ska försvinna, och att det ska bli svårare för skuldsatta eller personer med ett finansiellt riskbeteende att få låna. Om man tittar på vad som hänt i vårt grannland Norge, där ett liknande register; Gjeldregisteret, introducerades 2019 ser det ut som att detta kan bli verklighet. Representanter för den norska finansbranschen är överlag mycket positiva till registret och menar att de sedan det infördes kunnat göra bättre kreditbedömningar och avslå fler potentiella problemkunder. 

Skillnaden på lån med och utan uc försvinner

Några som inte är positivt inställda till ett skuldregister är ledningen på kreditupplysningsbolaget UC. Gabriella Göransson, vd för UC AB, menar att förslaget inte kommer få den positiva effekt på skuldsättningen som utredarna tror och att Sverige redan har en välfungerande kreditupplysningsverksamhet. Bakom detta uttalande kan man dock misstänka att ett visst egenintresse finns. Införandet av registret skulle nämligen innebära att uc:s konkurrenter helt gratis får tillgång till något som uc lagt mycket pengar på att bygga upp. Föga förvånande är också de andra kreditupplysningsföretagen positiva inställning till införandet av registret och att de sedan tidigare har drivit initiativet ja till nationellt kreditregister.

Hur kommer bolånemarknaden att påverkas?

I Sverige har vi ett bolånetak som begränsar bolån till 85 procent av marknadsvärdet för bostaden man lånar till. I dagsläget finns dock inget som hindrar att man tar ett eller flera privatlån för att få ihop till kontantinsatsen, det vill säga de resterande 15 procenten. Med ett heltäckande skuldregister kommer bankerna som ger ut bolånet kunna ha full översikt över dessa privatlån och förmodligen neka den som inte har kontantinsatsen i sparpengar. Detta kan få konsekvenser på bostadspriserna och på framförallt ungas möjlighet att ta sig in på bostadsmarknaden.

Även här kan vi vända oss till den norska marknaden för att bättre kunna förutsäga vad som händer med den svenska. Norrmännen har också ett bolånetak på 85 procent och när ett skuldregister infördes förväntade man sig att bostadspriserna skulle gå ner. Så skedde också men återigen ställde pandemin till det för forskarna som analyserade effekten. Bostadspriserna i Sverige, som man jämförde med, sjönk nämligen också under samma period trots frånvaro av skuldregister. I Norge kan man därför säga att skuldregistret hade en negativ effekt för unga och andra med svag ekonomisk ställning som vill in på bostadsmarknaden – prisnedgången blev begränsad samtidigt som möjligheten att låna till kontantinsats i princip försvann. En liknande effekt kan tänkas uppstå i Sverige.