Kontantinsats – vad gäller?
När ett bolån tecknas får lånebeloppet maximalt vara 90 % av marknadsvärdet på bostaden. Det kallas för att belåningsgraden inte får överstiga 90 %. I det fall en bostad kostar 2 miljoner kan du alltså inte låna mer än 1,8 miljoner via bolånet. Den sista delen på 200 000 kr förväntas du betala kontant.
Har du inte möjligheten att betala kontantinsatsen med sparade pengar, via försäljning av annan bostad eller på annat sätt kan ett lån utan säkerhet (privatlån) tecknas för denna summa. År 2016 användes var sjunde privatlån till just detta ändamål.
Att teckna privatlån för att ha råd med kontantinsatsen är däremot inget som experter inom ekonomi rekommenderar. Orsaken är att du därmed är mycket högt belånad och riskerar att få svårt att betala tillbaka lånen i det fall du får sämre ekonomi eller om räntorna stiger uppåt.
Orsaken till att kravet på maximalt 85 % belåningsgrad infördes var just att hålla nere lånebeloppen för att minska antalet överbelånade.
Går det att få bolån med betalningsanmärkning?
Går det att låna pengar till bostad även om man har en betalningsanmärkning? Ja, det är möjligt. Men du kan förvänta dig att det är betydligt färre bolåneaktörer du kan jämföra och teckna bolån hos.
Kreditgivarna gör en kreditbedömning på dig innan de erbjuder dig ett lån och ser då till helhetssituationen. Om du har en borgenär eller medlåntagare så kommer dina chanser för beviljat bolån öka då du har en betalningsanmärkning.
Listränta, ränterabatt och snittränta – vad är det?
Alla banker presenterar både listränta och snittränta. Det är räntesatser som kan hjälpa dig som låntagare att jämföra bankerna och hitta det bästa lånealternativet.
Listränta är den högsta ränta som banken erbjuder på bolån. Du kan alltså aldrig få högre än den nivån i det fall du ansöker och blir beviljad bolån hos dem.
Ränterabatt är den procentsats du får i rabatt på bolånet utifrån bankens listränta. Är listräntan på 2,00 % och du blir erbjuden bolåneränta på 1,98 % har du alltså en ränterabatt på 0,02 %-enheter.
Snittränta är den ränta som banken i genomsnitt har erbjudit till sina nya kunder under föregående månad.
Listräntan är alltså missvisande eftersom det inte är säkert att ens en enda kund fått denna ränta. Banken kanske generellt ger ränterabatt till alla, men olika mycket. Samtidigt säger snitträntan enbart vad genomsnittskunden fått för ränta – inte vad du skulle få.
För att veta vilken räntesats du kan få på ditt bolån behöver du därför göra en ansökan. Gör alltid en ansökan om bolån till flera banker för att lätt kunna jämföra olika räntenivåer.
Välja rörlig ränta, fast ränta eller räntetak?
De allra flesta banker ger sina kunder möjligheten att välja mellan rörlig eller fast ränta. Ett annat alternativ är räntetak.
Rörlig ränta
Rörlig ränta är samma sak som 3-månadersränta. Det betyder att banken kan ändra räntesatsen var tredje månad.
Det finns två tydliga fördelar med att välja rörlig ränta. För det första kan du flytta lånet till annan bank, eller lösa lånet i förtid, utan att banken kan ta ut någon avgift för detta. Du har därmed en mycket flexibel amorteringssituation. För det andra passar rörlig ränta bra för dig som har utrymme i ekonomin och klarar av högre kostnader under en period. Historiskt sett har rörlig ränta också ofta varit lönsammast i längden. Tror du däremot på kraftigt ökade räntor framöver kan det vara bättre att binda räntan på dagens nivåer.
Nackdelen med rörlig ränta är att räntan kan gå upp och att detta kan påverka ekonomin negativt.
Bunden ränta
Det finns en tydlig fördel med bunden ränta och det är att du vet exakt vad ditt lån kommer att kosta. Det är konstant samma ränta under den period du valt att ha bunden ränta. Därmed betalar du alltid samma summa i amortering och ränta varje månad. Du tar en mindre risk och påverkas inte av ränteförändringar.
Tror du på räntehöjningar kan det vara ekonomiskt fördelaktigt att välja bunden ränta. När sedan räntan går upp har du fortfarande ränta på den nivå som du band den på.
Nackdelen är att bunden ränta, historiskt sett, varit ett sämre ekonomiskt alternativ. Dessutom måste du betala en så kallad ränteskillnadsersättning om du vill lösa lånet i förtid, vilket också kan göra det svårare att byta bank om du skulle bli erbjuden bättre alternativ hos annan aktör.
Räntetak
Med räntetak menas att du har rörlig ränta men att räntan aldrig kan gå över nivån på räntetaket. Räntetaket kan därmed ses som en slags försäkring mot höjda räntor. Ett exempel: den rörliga räntan är på 2,05 % när du tecknar lånet och räntetaket är på 3,95 %. När den rörliga räntan höjs, eller sänks, kommer detta påverka din räntekostnad. Men du kan aldrig få högre ränta än 3,95 %, d.v.s. räntetaket. Skulle den rörliga räntan gå över 3,95 % kommer du fortfarande bara ha 3,95 % på ditt lån. Du väljer själv hur länge ditt räntetak ska gälla. Oftast är det mellan 2 och 5 år men det kan också finnas längre tidsintervall.
Fördelen med räntetak är därmed att du tar del av perioder av låga räntor men låser räntan när den går upp. Samtidigt betalar du en viss avgift för att få denna tjänst, en så kallad premie (exempelvis ett påslag på 0,36 % på din rörliga ränta). En del banker har till och med slutat att erbjuda räntetak. Istället rekommenderas att man delar upp sitt lån i olika bitar med olika lång bunden ränta samt vissa delar med rörlig ränta. Det ger i princip en liknande funktion.
Ränteskillnadsersättning – på fast ränta och räntetak
En nackdel med bunden ränta (och i vissa fall räntetak) är att det kostar pengar att lösa lånet i förtid genom en ränteskillnadsersättning. Historiskt sett kunde detta kosta relativt mycket, men den 1 juli 2025 infördes nya regler som generellt sett gör det billigare och enklare att lösa ett bundet lån i förtid. Syftet med regeländringen var att stärka konsumentskyddet och öka konkurrensen så att det ska vara lättare att byta bank. Storleken på denna avgift avgörs av kvarvarande lånebelopp, amorteringstid samt räntesats.
Om du delar upp lånet i flera delar så kan detta ändå räknas som ett enda lån. Du kommer alltså inte kunna byta bank helt utan avgift så länge som delar av lånet har bunden ränta.
Amorteringskrav – vad gäller?
Om du tecknar ett bolån räknar banken ut vilken belåningsgrad som lånet har. Med det menas hur stor del av bostadens totala värde som du lånar. Lånar du en miljon och din bostad är värderad till två miljoner har du alltså en belåningsgrad på 50 %. Belåningsgraden är helt avgörande för om du får ett amorteringskrav eller inte. Amorteringen beräknas utifrån hur mycket du lånar i förhållande till bostadens värde och din egen inkomst.
Så räknar du ut belåningsgraden