Lånen.se

Allt om konsumentkreditlagen

Konsumentkreditlagen är den lag som reglerar hur krediter får erbjudas från företag till privatpersoner. Lagen är ”tvingande” vilket betyder att företag aldrig får erbjuda sämre villkor än vad som framgår av lagen.

Publicerad:   Författare: Viktor Svensson

Lagen gäller för:

  • Krediter som ges från företag till privatperson (ej företag till företag eller privatperson till privatperson)
  • Krediter som tecknas när inköp sker av varor (exempelvis delbetalning)
  • Högkostnadskrediter (finns vissa paragrafer enbart mot dessa krediter)

Lagen gäller inte i sin helhet för:

  • Studielån eller lån via pantbank
  • Fakturaköp. Detta är visserligen en slags kredit men i detta fall gäller enbart delar av Konsumentkreditlagen.
  • Bolån där bostad används som säkerhet för lånet. (Här gäller enbart delar av lagen)

Konsumentkreditlagen och dess delar

Konsumentkreditlagen kan delas upp i flera delar vilket gör det enklare att få överblick över vad den reglerar.

Innan krediten tecknas

Vid marknadsföring ska alltid effektiv ränta nämnas (i ett representativt exempel). Dessutom får inte reklamen vara påträngande eller försköna möjligheten att låna pengar.

Förköpsinformation

Konsumentkreditlagen återkommer ofta till att konsumenten ska få tydlig information kring de olika avtalen. Kreditgivaren ska alltid ”iaktta god kreditgivningssed” vilket innebär att de ska sätta konsumentens intressen högst. All information ska vara tydlig och lätt att förstå.

Innan du tecknar ett avtal ska du ha fått tillgång till formuläret ”Standardiserad Europeisk Konsumentinformation” vilket är en mall som kreditgivaren använder så att all information verkligen förmedlas till dig.

En kreditprövning måste alltid ske innan du blir beviljad krediten. Blir du inte beviljad krediten ska du få veta varför.

Vid bolån får inte kreditgivaren kräva att konsumenten ska teckna andra finansiella tjänster för att lånet ska beviljas. Detta med undantag för konto hos banken eller annat som underlättar betalning. Däremot kan kreditgivaren erbjuda lägre ränta i det fall extratjänster tecknas.

Avtal

När du tecknat ett kreditavtal ska du få läsbar handling som bekräftar och informerar om detta avtal. Det kan vara pappersformat men även mail, PDF osv.

I ett avtal ska det alltid framgå kreditränta per år samt effektiv ränta. Dessutom ska avgifter tydligt framgå. Avgifter får enbart tas ut om dessa tydligt kan kopplas till kostnader för kreditgivaren. Det går alltså inte att erbjuda räntefria lån med höga avgifter, vilket även ett rättsfall med JAK bank visar.

Du kan alltid ångra ett kreditavtal inom 14 dagar. Detta från att du ingått avtalet. Har du då inte fått dokumentationen kring avtalet när det tecknas börjar ångerrätten gälla från den dag du får detta.

Om du ångrar dig har du 30 dagar på dig att betala tillbaka krediten samt ev. ränta.

Om det är ett kreditköp får detta maximalt vara på 80% av beloppet. Därmed måste du betala 20 % kontant. Exempel på kreditköp är när en bil blir inköpt via bilhandlare och bilen är säkerhet för denna kredit.

Vid ett kreditköp där du har invändningar och fordran mot säljaren kan du även vända detta krav mot kreditgivaren. Det kan exempelvis handla om att du betalat in för stort belopp eller vill säga upp avtalet inom ångerrätten.

Återbetalning och avbryta avtalet

Du har alltid rätten att betala tillbaka krediten i förväg. Är det rörlig ränta kan vanligtvis inte kreditgivaren kräva någon avgift. Är det bunden ränta finns rätten för kreditgivaren att ta ut en ränteskillnadsersättning. Den räknas ut olika beroende på om det är bolån eller annan kredit.

Kreditgivaren kan kräva förskottsbetalning på krediten. Men detta enbart om det finns förfallna belopp och att det finns i avtalet. Läs mer under § 33 gällande när förskottsbetalning kan krävas.

I det fall du inte betalar din kredit enligt avtal har kreditgivaren rätten att säga upp avtalet i förtid. I detta fall kan de även kräva att du ska betala resterande skuld direkt.

Är en vara köpt på kredit, och du inte fullföljer kreditavtalet, kan de kräva att varan ska återlämnas. Detta kan ske med hjälp av Kronofogden. För att kreditgivaren ska få göra detta måste det i avtalet funnits ett villkor om återtagandeförbehåll.

Tar de tillbaka en vara som har ett högre marknadsvärde än kvarvarande skuld kan du få mellanskillnaden. Restskuld kan även uppstå om varans marknadsvärde inte täcker skulden och att varan är oskäligt sliten.

Du har alltid rätt att köpa tillbaka varan inom 14 dagar efter att återtagande skett.

Tillsyn och hjälp vid tvister

Tillsyn

Det är Konsumentverket och Finansinspektionen som sköter tillsynen att Konsumentkreditlagen efterföljs.

Klagomål och hjälp

Anser du att ett företag har brutit mot Konsumentkreditlagen kan du få hjälp av Hallå Konsument, den kommunala konsumentrådgivningen, Konsumenternas samt Konsumentverket.

Speciella regler för högkostnadskrediter - Nytt från första september 2018

Den första september 2018 ändrades Konsumentkreditlagen då begreppet ”Högkostnadskredit” infördes. Därmed ändrades lagen på ett flertal punkter vilka begränsar en kredit som är en högkostnadskredit.

Högkostnadskredit är en kredit som har effektiv ränta på 30 % över den gällande styrräntan. I detta fall gäller speciella lagar kring marknadsföring, information och avgifter/räntor. De punkter som tydligast ändras är:

  • Räntetak – Räntan på en högkostnadskredit får inte vara över 40% över styrräntan
  • Kostnadstak – Totala summa som betalas för en kredit får inte vara mer än ursprunglig kredit. (Låna 3000 kr och betala tillbaka maximalt 6000 kr)
  • Information – Högkostnadskrediter måste tydligt markeras ut som just detta

Däremot gäller denna lag enbart för lån och inte för kreditkort eller kreditköp (delbetalning).

Läs mer om vad en högkostnadskredit är och vad detta innebär för kredittagaren.

Sammanfattning och förenkling av lagtexten

Nedan presenteras hela Konsumentkreditlagen genom en sammanfattning och förenkling av lagtexten. Detta utifrån Konsumentkreditlag 2010:1846 och de ändringar som genomfördes med högkostnadskreditslagen 2018.

Inledande bestämmelser

Under denna rubrik presenteras vem lagen gäller för och i vilka tillfällen den ska appliceras.

1 § Lagen gäller enbart krediter företag till privatperson

Konsumentkreditlagen gäller avtal som tecknas mellan privatperson och företag. I det fall en kredit ges av en privatperson men ett företag är ombud gäller även lagen.

2 § Definitioner av begrepp

I detta kapitel definieras begrepp som sedan används i lagtexten. Här presenteras exempelvis förklaringar på ord som kreditgivare, kontokredit, kreditränta och kreditfordran.

3 § Lagen gäller ej författningsreglerade lån eller pantbankslån

Författningsreglerande lån är exempelvis CSN-lån. Lagen innefattar därmed inte denna låneform. En annan låneform som inte heller omfattas av Konsumentkreditlagen är lån som sker i pantbank. Vid lån i pantbank gäller istället pantbankslagen (1995:1000)

4 § Vissa undantag för räntefria krediter och bostadskrediter 

För räntefriakrediter som ska betalas tillbaka inom tre månader och ”inte är förbunden med mer än en obetydlig avgift” finns undantag gällande krav på information, dokumentation och ångerrätt, dvs paragraferna 7 - 10 samt 14 i lagen. Detta gäller både kontokrediter och övriga krediter – även om undantagen är något olika. Även bostadskrediter har undantag gällande information, betalningsplan och ångerrätt (§8, 10, 16, 21 - 25).

5 § Lagen är tvingande till konsumentens fördel

En kreditgivare kan inte skapa avtal som är sämre än vad som anges i lagen. I detta fall är avtalet utan verkan. All information som nämns i lagen ska även vara tillgänglig för konsumenten helt gratis.

God kreditgivningssed

Under denna rubrik hittas information kring vad som krävs gällande god kreditgivningssed. Det gäller bland annat måttfullhet inom marknadsföringen och tydlig information till kredittagaren.

6 § Tydlig information vid bostadskrediter

I det fall som bostadskrediter erbjuds ska kreditgivaren tillhandahålla information som gör det tydligt för låntagaren. I lagen finns 14 punkter som måste vara uppfyllda. Det är exempelvis kreditgivarens namn, vad pengarna får användas till, eventuellt krav på säkerhet, vilken valuta som gäller samt villkor för återbetalning i förtid.

Vid marknadsföring av dessa krediter ska marknadsföringen vara ”måttfull”.

7 § Tydlig information vid marknadsföring

När marknadsföring av krediter sker ska alltid effektiv ränta uppges. Detta sker då i ett representativt exempel då den effektiva räntan kan variera beroende på lånebelopp och amorteringstid. I det fall andra uppgifter än den effektiva räntan nämns måste det även, i samband med det representativa exemplet, nämnas bland annat ränta, avgifter, kreditbelopp, löptid och kapitalkostnad.

” Informationen ska lämnas på ett klart, kortfattat och framträdande sätt”

I det fall det handlar om en högkostnadskredit ska detta tydligt framgå. I dessa tillfällen ska det även framgå att det är riskfyllt med skuldsättning och var man kan be om hjälp inom dessa frågor.

Information innan ett kreditavtal ingås (Förköpsinformation)

8 § Tydlig information i tid innan avtalet tecknas

Den person som tecknar krediten ska ”i rimlig tid innan” man tecknar krediten få tydlig information (skriftligt) kring denna kredit. I lagen nämns 19 punkter som måste vara uppfyllda. Bland dessa finns exempelvis att information ska lämnas om sort av kredit, kreditgivarens namn, belopp, amorteringstid, kreditränta, effektiv ränta, månadsbelopp att betala, ev. avgifter, dröjsmålsränta, påföljder vid betalning och förekomst eller avsaknad av ångerrätt.

Komplett lista på vilken information som kredittagaren ska ha tagit del av finns under 8 § i lagen.

Går man däremot in i ett avtal på distans måste detta ske på konsumentens begäran och samma information skickas ut till konsumenten ”snarast”.

All information ska ges via formuläret ”Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation”.

9 § + 10 § Undantag från 8 §

Gällande kontokrediter med tre månaders löptid och bolån finns vissa undantag från informationskravet. Dessa nämns under 9 § och 10 §.

Påföljd vid utebliven information

11 § Påföljd om inte lagen följs

I det fall en kreditgivare inte lämnar den information som anges i lagen ska marknadsföringslagen tillämpas.

Kreditprövning

12 § Krav på kreditprövning

Kreditgivare ska alltid genomföra en kreditprövning och avgöra om krediten kan beviljas utifrån kredittagarens ekonomi. Detta ska grunda sig på ”tillräckliga uppgifter om konsumentens ekonomiska förhållanden” Exakt vad som ska ingå i en kreditprövning finns alltså inte reglerat.

I det fall krediten ska höjas väsentligt måste en ny kreditprövning genomföras.

Är det bostadskredit får inte kreditprövning övervägande bygga på att bostaden har högt värde utifrån lånebelopp alternativt att bostaden förväntas öka i värde. (Gäller ej kapitalfrigöringskredit)

13 § Information kring varför inte krediten beviljas

I det fall kreditgivararen nekar kredit ska konsumenten få veta av vilken orsak detta skett. Bygger beslutet på extern information (exempelvis från Skatteverket eller Kronofogdemyndigheten) ska konsumenten få veta detta.

Erbjudande om bostadskrediter

13 a-d Villkor för att erbjuda bolån

När ett bolån erbjuds av en kreditgivare ska detta presenteras läsbar handling. I denna presentation ska samtliga kreditvillkor finnas. Konsumenten ska sedan minst ha 7 dagars betänketid på dessa villkor.

Ges bostadskrediten i samband med ”panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt eller liknande rätt eller som är förenad med motsvarande rätt i byggnad som inte tillhör fastigheten” måste kreditgivaren förklara vad som ligger bakom räntesatsen.

Det som då ska presenteras är snittränta över 12 månader, kreditgivarens finansieringskostnad och vilka faktorer som påverkat räntan.

Kreditgivaren får inte kräva att konsumenten måste teckna andra finansiella tjänster för att bolånet ska få tecknas. Enda kravet som kan ställas är att ett konto öppnas eller annat som krävs för smidig betalning. Däremot får kreditgivaren erbjuda förmånligare ränta om andra tjänster tecknas. I detta fall ska räntenivån även presenteras utifrån att konsumenten inte tecknar dessa tjänster.

När en bostadskredit erbjuds ska även kreditgivaren skapa en individuellt anpassad amorteringsplan. Även den ska finnas i läsbar och varaktig handling. Finns det skäl ska däremot konsumenten kunna få nytt förslag på amorteringsplan efter egen begäran.

Dokumentation av kreditavtalet

14 § Information kring ingått kreditavtal

När en konsument tecknar ett avtal ska detta vara nedtecknas av kreditgivaren och vara tillgängligt för konsumenten. Utöver gällande avtalsvillkoren ska avtalet innehålla uppgifter som nämns i 8 § samt nio ytterliga punkter som nämns under 14 §. Detta är exempelvis konsumentens namn och adress, effektiva räntan och kapitalbelopp, eventuell ångerrätt, hur kreditavtalet kan sägas upp samt hur konsumenten går tillväga om en tvist ska lösas utanför allmän domstol.

Detta ska presenteras ”klart och kortfattat”

15 § Information kring kontokrediter

På någon enstaka punkt skiljer det sig vilken information som måste lämnas i det fall en kontokredit beviljas. Detta eftersom kontokrediten är uppbyggd på ett lite annorlunda sätt ett lån eller kreditköp.

Betalningsplan

16 § Tillgång till betalningsplan

Konsumenten ska när som helst kunna begära en betalningsplan som visar när ränta, avgifter och amortering ska betalas. I det fall räntor (rörlig ränta) eller avgifter kan ändras ska detta framgå.

Ränta och avgifter

17 § Ändring av ränta

Räntesatser får enbart justeras under löptiden om detta står i avtalet. En höjning av räntan får då enbart ske av ”kreditpolitiska beslut” eller andra kostnadsökningar för kreditgivaren så som exempelvis ökade upplåningskostnader. Ändringar av ränta kan ske om referensräntan förändras.

18 § Avgifter måste vara knutna till kreditkostnader

I det fall en kredit innefattar avgifter krävs det att detta framgår i avtalet samt att dessa avgifter ”avser kostnaden som kreditgivaren har för krediten”. (Kan exempelvis vara uppläggningsavgift, aviavgift m.m.)

Ändringar av dessa kostnader får enbart ske om det finns i avtalet och grundar sig på ökade kostnader i samband med krediten för kredittagaren.

19 § Information kring ändring av ränta

Om kreditgivaren planerar en ränteändring ska detta förmedlas innan den börjar gälla. I detta fall ska det i denna handling framgå hur kommande betalningar ändras på grund av detta. Är det bolån behöver inte information ges direkt till kredittagaren utan det räcker med information i dagspress. Däremot ska personlig information i så fall ges vid kommande avisering/kontoutdrag.

Är ränteändringen enbart beroende på ändring av referensräntan får däremot information ges periodvis – om detta framgår i avtalet.

19a+b § Räntetak och kostnadstak för högkostnadskrediter

(Denna del av konsumentkreditlagen infördes första september 2018 och gäller enbart de krediter som klassas som högkostnadskrediter)

För högkostnadskrediter får inte ränta eller dröjsmålsränta uppgå till mer än gällande referensränta + 40 %. Någon annan avgift än dröjsmålsränta får inte tas ut vid dröjsmål av betalningen.

På dessa krediter får aldrig den totala kostnaden övergå kreditbeloppet. Med kontokredit klassas varje uttag som enskilt vilket gör att dessa inte får skapa högre kostnad än varje uttag. Det som ingår i detta totalbelopp är räntor, avgifter, dröjsmålsränta samt inkassokostnader.

Om en kreditgivare ger högkostnadskredit som används för att lösa en annan högkostnadskredit ska den totala kostnaden på dessa läggas samman.

20 § Kontoutdrag vid kontokrediter

Om det är en kontokredit ska kreditgivare regelbundet ge ut kontoutdrag som exempelvis innehåller information kring gällande period, uttag och datum för dessa, betalningar och datum för dessa, nytt saldo samt totalt belopp att betala.

Finns möjlighet att överskrida en kreditgräns ska information regelbundet ges kring kreditränta och villkor som gäller kring detta.

20 § a-c Bostadskredit i utländsk valuta

Om bostadskredit ges i utländsk valuta, och det därmed finns risk för valutakursförändring, ska lånet enbart ges i ett arrangemang som begränsar denna risk.

En extra varning ska även ges till konsumenten i det fall som valutakursförändringarna har resulterat i en 20 % ökning av konsumentens betalningsutrymme i jämförelse mot när krediten tecknades.

När bostadskrediter tecknas i utländsk valuta ska information ges till konsumenten kring hur krediten kan skyddas mot valutakursförändringar som därmed kan påverka betalningsförmågan.

Konsumentens ångerrätt

21 § 14 dagars ångerrätt

Konsumenten har alltid minst 14 dagars ångerrätt och säger upp avtalet genom att sända eller lämna ett meddelande om detta önskemål.

22 § Ångerrättens start

Ångerrätten startar den dag som avtalet ingås. Har inte konsumenten fått dokumentationen kring krediten den dagen som avtal ingås gäller ångerrätten från den dag som informationen kommit till konsumenten.

23 § Ångerrätt även vid försenad information

Om konsumenten har skickat eller lämnat in uppsägning i tid men detta inte kommit fram alternativt försenats ska ändå avtalet brytas.

24 § Ångerrätt och återbetalning

Om ångerrätten utnyttjas ska utbetalad kredit återbetalas snarast men senast inom 30 dagar.  

25 § Ångerrätt gäller även anknytande avtal

I det fall kreditavtalet tecknats samtidigt som tilläggsavtal eller anknytande avtal blir även dessa uppsagda när ångerrätten utnyttjas.  

Kontantinköp vid kreditköp

26 § Krav på kontantinsats

Om ett kreditköp sker ska alltid en kontantinsats tas på minst 20% av varans pris. Det finns dock undantag för ”särskilda förhållanden”. Kontantinsats får inte vara lån från kreditgivaren.

27 § Straff om 26 § bryts

Om en kreditgivare inte följer 26 § anses de strida mot 5 § i marknadsföringslagen och kan därmed straffas utifrån det.

Överlåtelse av fordran, framställa invändningar samt vissa förbud vid kreditköp

28-30 § Konsumentens rättigheter

Paragraf 28 - 30 handlar om konsumentens rättigheter när krediten överlåts till annan kreditgivare samt om invändningar mot kreditköpet. Här framgår även förbud mot löpande fordringshandlingar vid kreditköp samt förbud mot viss avräkning.

Betalning i förtid

32 § Rätt att betala skulden i förtid

Konsumenten har alltid rätten att betala av skulden i förtid. Vid begäran ska kreditgivaren ge information om vad som krävs och vilka kostnader som uppstår.

33 § Rätt att kräva förskottsbetalning

Kreditgivaren kan kräva förskottsbetalning om det framgår i avtalet och om någon av de fem punkterna under denna paragraf är uppfyllda. Det gäller exempelvis om konsumenten är mer än en månad sen med betalning och beloppet är minst 10 % av kreditfordran. Alternativt om beloppet är 5% och det gäller flera poster med olika förfallodag.

Andra tillfällen är om konsumenten är ”väsentligt dröjsmål med betalning”, om säkerheten avsevärt har försämrats eller om konsumenten undandrar sig för att betala sin skuld.

34 - 35 § Uppsägningstid vid förskottsbetalning

Om kreditgivaren kräver förskottsbetalning ska en uppsägningstid på 4 veckor gälla. Betalar konsumenten däremot det förfallna beloppet samt dröjsmålsränta inom denna period kan inte längre krav ställas på förskottsbetalning.

Kreditgivaren kan däremot åberopa andra lagar kring rätten för förskottsbetalning i det fall som säkerheten har försämrats.

36 § Regler vid förskottsbetalning

Om förskottsbetalning gäller ska konsumenten betala den ränta och de avgifter som uppkommer fram till betalningen sker, men inte tiden efter. Därmed kan de inte ta ut någon speciell avgift i detta tillfälle. Är det däremot bunden ränta kan en ränteskillnadsersättning tas.

Förlängning av löptid på högkostnadskrediter

36 a § Max en förlängning av högkostnadskrediter

En högkostnadskredit får bara förlängas en gång. Detta får däremot genomföras flera gånger om det inte medför extra kostnader för kredittagaren eller att det handlar om en avbetalningsplan.

Uppsägning kreditavtal utan bestämd löptid

37 § Uppsägning och uppsägningstid

Är det en kredit utan bestämd löptid kan uppsägning alltid ske. Uppsägningstiden får max vara en månad. Sker uppsägning från kreditgivarens håll är uppsägningstiden minst två månader. Har däremot inte krediten börjat utnyttjas kan det sägas upp med omedelbar verkan.

Säger en kreditgivare upp avtalet ska konsumenten underrättas och orsak nämnas.

Återtaganderätt vid kreditköp

38 - 39 § Förbehåll om återtaganderätt

Finns ”förbehåll om återtaganderätt” kan kreditgivaren återta varor i det fall som konsumenten inte hållit sin del i avtalet.

Om kreditgivaren planerar att återta varan kan konsumenten stoppa detta genom att betala det förfallna beloppet (med dröjsmålsränta och avgifter). Bygger återtaganderätten på en försämring av säkerheten kan konsumenten stoppa återtagandet genom att skapa godtagbar säkerhet.

Kreditgivaren får inte använda förbehåll om återtaganderätt mot varor som ”på marknaden inte är lämpad som kreditsäkerhet”. Om detta sker kan de förbjudas att i framtiden åberopa förbehåll för återtaganderätt.

Uppgörelse när en vara återtas och återlöses

40 § Avräkning vid återtaganderätt

När återtaganderätten utnyttjas ska en avräkning ske. Detta utifrån varans nuvarande marknadsvärde. Vid detta tillfälle kan kreditgivaren även ta ut avgift för transport samt eventuell inställelse för förrättning (om detta har krävts). Vid handräckning får ytterligare kostnader tas ut så som arvode till ombud m.m.

41 § Mellanskillnad vid återtaganderätt

Innebär avräkningen att kreditgivaren får för stort belopp ska mellanskillnaden betalas till konsumenten.

Innebär avräkning att kredittagaren inte betalar hela beloppet får restskuld enbart krävas om varan väsentligt minskat i värde på grund av vanvård.

42 § Möjlighet att ”köpa” tillbaka varan

Om konsumenten, inom 14 dagar, efter återtagande av vara vill få den tillbaka kan detta genomföras. Det sker genom att varans värde betalas och eventuell restskuld.

43 - 46 § Handräckning vid återtagande och utmätning

En kreditgivare kan ta hjälp av Kronofogden med handräckning vid återtagande förutsatt att konsumenten fått information kring detta i avtalet.

Detta får enbart ske om detta framgått i avtalet vid köpet samt att konsumenten inte följt avtalet. Har varor sålts med förbehåll för återtagande kan dessa inte tas vid utmätning.

Lagval

47 § Kan ej försämras via andra nationers lagar

Om en lag i ett annat lag reglerar avtalet så att avtalet blir sämre än Konsumentkreditlagen så ska detta avtal inte gälla.

Lagar som reglerar kreditförmedlare / låneförmedlare

48 - 50 § Information om samarbete

Om ett företag förmedlar krediter (men inte ger dessa själv), mot ersättning ska det i marknadsföring presenteras om förmedlingen sker oberoende och om de samarbetar med andra aktörer.

Eventuella avgifter ska tydligt framgå för denna tjänst.

Är det förmedling av bolån ska sju punkter (som presenteras under § 49) vara uppfyllda gällande information. Det är bland annat om de kan erbjuda rådgivning, hur förmedlaren kan kontrolleras i olika register, hur ev. klagomål framförs och ersättning som förmedlaren får utöver eventuell avgift från konsumenten.

De uppgifter som konsumenten lämnar till kreditförmedlaren ska vidarebefordras till kreditgivaren i det fall det är av betydelse för kommande kreditbedömning.

Rådgivning vid bostadskrediter

51 - 54 § Tydlighet om rådgivning

Kreditgivaren ska alltid upplysa konsumenten om rådgivning kan ske inom bostadskrediter. Detta senast innan inhämtning sker av information till kreditbedömning. Denna information ska innehålla vilket produktsortiment som rådgivningen gäller, eventuell avgift för rådgivningen samt om rådgivningen är oberoende.

Vid rådgivning av bostadskrediter ska dokumentation ske gällande vilka råd som givits.

Tillsyn och överklagande

55 - 60 § Tillsyn av Konsumentverket

Det är Konsumentverket som sköter tillsynen över att Konsumentkreditlagen efterföljs. Detta med undantag från Riksbanken samt Kronofogdemyndigheten och verksamhet som har tillsyn av Finansinspektionen.

Vid tillsyn ska Konsumentverket få tillgång till samtliga dokument som krävs för inspektion. I annat fall kan företaget få ett föreläggande med vite.

Vid sanktionsavgift är den på minst fem tusen och mest tio miljoner och detta ska betalas inom 30 dagar efter beslutet fått laga kraft.

Konsumentverkets beslut kan delvis överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Däremot krävs prövningstillstånd om överklagan ska ske till kammarrätten.

Läs mer

Viktor Svensson Viktor Svensson Utvecklingsansvarig, redaktör [email protected]   viktorcvs   Viktor Svensson   Viktor har flera års erfarenhet av automatiserad datainsamling, bland annat från tidigare arbete med en av de större bostadssajterna i Sverige. Viktor studerar för tillfället juridik vid Lunds universitet och har bl.a. arbetat som juridisk rådgivare.