Under 2017 visade flera pantbanker en kraftigt ökad lånestock. Ien intervju med SvDberättar Pantbanken att de år 2017 hade högsta utlåningen på 150 år. Är pantbank en låneform som är på frammarsch? Eller kommer digitalisering och hårdnad konkurrens att påverka marknaden negativt? Vi låter pantbanken Sefina svara på frågor kring detta.

Läs vår recension av Sefina Pantbank här.

Er omsättning ökade kraftigt mellan 2016 och 2017. Har ni expanderat i fler städer eller ser ni högkonjunkturen som en tydlig orsak? Som nämnt i inledningen visar även andra pantbanker samma utveckling.

Under 2016 såg vi en markant ökning i utlåning under senare halvan av året vilket gjorde att siffrorna inför 2017 blev väldigt bra. Stor anledning till detta var ökat guldpris samt att vi fokuserade betydligt mer på våra digitala plattformar, där vi då nådde en annan typ av målgrupp. Som den ledande pantbanken i norden så följde de flesta större pantbankerna efter i den digitala satsningen.

Hur möter Sefina den digitala konkurrensen när konsumenterna i allt större grad vill sköta sina ärenden online. Har pantbanker någon digital framtid? (att man kan skicka in sakerna).

Sefina började sin digitala resa några år tillbaka, vi har idag gjort det möjligt för kunder att betala ränta på sina lån online, amortera eller utöka sin belåning, köpa varor online, samt att man idag kan belåna online direkt i webshoppen utan att besöka en butik. Vi är enda pantbanken i Sverige där kunderna kan få sina varor värderade direkt över en chatfunktion och i våra sociala medier.

Alla låneformer har sina fördelar. Vad är Sefinas största fördel mot andra låneformer?

Största fördelen är att man aldrig kan hamna i skuld. Vi är enda låneformen där du som kund inte skickas till en betalningsförläggare/kronofogden om du inte betalar ditt lån. I snitt så hämtar 93% tillbaka sina varor, våra kunder är väldigt måna om sina varor och vi har sett att många kunder vill ha den personliga kontakten som vi erbjuder både i våra digitala kanaler men också i face-to-face möten mellan kund och värderare.

När högkostnadskreditslagen infördes i september förra året förändras en del av lånebranschen rejält. Har det påverkat er på något sätt?

Vi har sett en ökning av nya kunder, samt att vi har fått en tillströmning på vår hemsida och sociala medier där vi tydligt sett att frågorna kommer från kunder som tidigare lånat genom ”snabblån". Man känner inte riktigt till hur Pantbelåning fungerar utan vi får utbilda om vad man kan låna på samt hur enkelt det är att belåna en vara. Just frågor om förseningsavgifter, löptider, och om man kan låna även om man har betalningsanmärkningar förekommer just från denna kundgrupp.

Det är inte ovanligt att personer hellre tecknar dyrare snabblån än att gå till en pantbank. Vi får uppfattningen att det, trots fördelaktiga villkor, finns en viss en hel del skeptiker mot låneformen. Ser ni det också?.

Pantbankerna har haft ett skamfilat rykte i historiken, lite väl oförtjänt. I media/tv har man sett butiker i mörka kvarter och en butiksinnehavare med hagelgevär som gör allt för att sko sig på belåningen.

I Sverige är lagen ganska tydlig och bra för konsumenten. Pantbankerna tjänar inte på att låna lågt på varor. Vid en eventuell försäljning så går överskottet tillbaka till lånekunden och vid ett eventuellt underskott får pantbanken stå för detta. Kunden är alltså i fokus i jämförelse med hur man skildrat pantbanker i filmer eller hur det kanske fungerar på vissa ställen utomlands där pantbankerna tar all vinst. I Sverige så är det marknadsvärdet på varorna som bestämmer belåningen och detta uppdateras dagligen för varje enskild vara.

Sedan är det också ovetskapen om att man faktiskt har något att belåna, många tror att man bara kan belåna guld och klockor. Men vi tar så mycket mer, i stort ska man tänka att så länga varan har ett andrahandsvärde och vi får plats med den i vår lokal så går det att belåna.

Diskussion

Användarkommentarer

Här finns inga kommentarer ännu.

Skriv en kommentar

Om författaren

Simon Klaesson
Simon Klaesson

- Innehållsansvarig

Simon har ett stort intresse för finans och ekonomi och har sedan 2020 varit innehållsansvarig på Lånen.se. Simon har sedan tidigare en högskoleexamen som webbredaktör och ser i dagsläget till att innehåll och data på Lånen.se är korrekt och alltid uppdaterad.