Den första september 2018 började högkostnadskreditslagen gälla i Sverige. En lag som tydligt begränsar hur snabblån får utformas kring bland annat räntor och avgifter. I Finland hade då redan dessa lån begränsats via lagändringar och nu skärps lagen ytterligare i grannlandet. Kan det bli något som sedan tas efter i Sverige?

Även om lagen kring snabblån reglerades för ett par år sedan i Finland har man valt att skärpa lagen ytterligare. Detta inte minst genom en tydligt begränsad ränta. Dessutom med ett kostnadstak så att inte kreditbolagen bara ska flytta intäkterna från räntan till kostnader.

Från den första september i år kommer finska snabblån maximalt kunna ha en ränta på 20%. Dessutom får övriga kostnader för lånen maximalt vara 150 Euro per år. Bland dessa avgifter finns exempelvis uppläggningsavgift, uttagsavgift och aviavgift.

Målet med denna ändring är, i likhet med ändringar i Sverige, att minska antalet överskuldsatta. Tidningen Yle anger att 400 000 personer i Finland minst har en betalningsanmärkning. Även om en betalningsanmärkning inte måste vara ett tecken på överskuldsatthet så har de allra flesta överskuldsatta betalningsanmärkningar.

Skärpning mot tidigare nivåer

Det är främst räntan på smålån som ändras med den nya lagen. Detta från att tidigare varit begränsat till 50% till att nu sänkas till 20%. Däremot gäller det enbart på lån upp till 2000 Euro. Någon begränsning finns alltså fortfarande inte på större lån. Ett lån på 2100 Euro kan i dagsläget ha en ränta på över 100% eller mer.

Det är en punkt som skiljer finska lagen mot den svenska då det i Sverige inte finns någon begränsning gällande beloppet. Högkostnadskreditslagen gäller alla lån (oavsett storlek) som har en effektiv ränta på 30% över referensräntan.

Kan skapa större lån med längre återbetalningstider

Efter tidigare ändringen i lagen i Finland sågs en utveckling där snabblåneföretagen började erbjuda större belopp och längre amorteringstider. En utveckling som även kunde ses i Sverige efter att lagen infördes september 2018.

En nackdel är därmed att låntagarna tecknar större lån än de egentligen behöver och att de är mer skuldsatta när de får första betalningsanmärkningen. Juha Pantzar vid Garantistiftelsen säger till Yle att en betalningsanmärkning ofta är vad som krävs för att bryta en skuldspiral. Därmed finns en fördel att denna kommer tidigt i skuldprocessen.

Skillnad på ränte- och kostnadstak i Finland och Sverige

I Finland är räntetaket på 20% samtidigt övriga kostnader får uppgå till 150 Euro per år. Detta enbart på lån upp till 2000 Euro. Eftersom kreditföretagen får ta ut denna kostnad varje år, oavsett lånebelopp eller amorteringstid kan det bli mycket dyrt med långa amorteringstider.

I Sverige är räntetaket ca 40% samtidigt som totala kostnaden (ränta + kostnader) aldrig får gå över 100% av lånat belopp. Detta på samtliga lån med en effektiv ränta över 30%.

Enligt Paula Hannula från Konkurrens- och konsumentverket i Finland, finns en fördel med den svenska modellen. Detta eftersom lagen i Finland resulterar i att kreditbolagen vill ha så lång amorteringstid som möjligt. Detta utifrån att de varje år kan ta ut 150 Euro utöver räntan. I Sverige finns istället kostnadstaket som sätter stopp för detta vid en viss nivå.

Kan ge positiv effekt mot viss kundgrupp

Med målet att minska antalet överskuldsatta kan nya regleringen i Finland gå åt rätt håll. Med lägre förtjänst kan den ”nya prisnivån leda till att högriskkunder inte kan erbjudas lån”. Det är även denna kundgrupp som främst blir överskuldsatta. Det skulle helt enkelt inte vara lönsamt nog att erbjuda dem lån då förtjänsten inte väger upp risken.

Resultatet kan alltså bli färre lån till personer med mycket svag ekonomi. Detta samtidigt som de som kan få lån tecknar större lån med längre amorteringstid. Är det en lösning eller ett sätt att förskjuta problemet mot privatlånen istället? Antalet konsumtionslån med lånebelopp på över 250 000 kr har femdubblats från 2008 till idag. Den absolut tydligaste ökningen kan ses under de senaste fem åren.

Även statistik från privatlånen pekar alltså på att lånen blir på större belopp och med längre amorteringstider. På både gott och ont.

Diskussion

Användarkommentarer

Här finns inga kommentarer ännu.

Skriv en kommentar

Om författaren

Simon Klaesson
Simon Klaesson

- Innehållsansvarig

Simon har ett stort intresse för finans och ekonomi och har sedan 2020 varit innehållsansvarig på Lånen.se. Simon har sedan tidigare en högskoleexamen som webbredaktör och ser i dagsläget till att innehåll och data på Lånen.se är korrekt och alltid uppdaterad.