Lånemarknaden 2025

Lånemarknaden förändrades tydligt under 2025. Efter flera år med snabbt stigande räntor började läget lugna ner sig. Räntorna sjönk, bankerna konkurrerade mer om kunderna och nya regler började påverka hur lån får ges och marknadsföras. För många hushåll innebar året ett visst andrum, men också nya saker att ta ställning till.

Samtidigt lades grunden för ännu större förändringar. Under 2026 väntar nya regler för bolån, slopat ränteavdrag för vissa lån och ett ränteläge som kan bli mer stabilt men också mer svårbedömt. Det gör att beslut kring lån, amortering och ekonomi blir minst lika viktiga framöver som under åren med räntechock.

Snabb recap - vad hände under 2025?

• Styrräntan började sjunka efter flera år av höjningar, 2,75 -> 1,75 %
• Nya bolåneräntor blev lägre och mer stabila
• Det blev mer lönsamt att förhandla och byta bank
• Nya regler för konsumentkrediter började gälla
• Räntetak och kostnadsbegränsningar infördes för fler lån
• Marknadsföring av lån stramades åt
• Konsumtionslån ökade något, men var fortsatt en mindre del av hushållens skulder
• Fler hushåll började se över lån och amortering efter ränteåren

Och vad väntas under 2026?

• Ränteavdraget för lån utan säkerhet kommer tas bort (fortsätter gälla för bolån)
• Bolånetaket kan höjas till 90 procent
• Det skärpta amorteringskravet för bolån tas bort

2025 - Detta hände

2025 blev året då lånemarknaden gick från pressat läge till ett mer stabilt klimat. Räntor, regler och bankernas beteende förändrades, vilket påverkade hur hushåll tänkte kring lån och ekonomi.

Ränteläget vände

Efter flera år med snabbt stigande räntor blev 2025 året då utvecklingen vände. Under året började räntorna sjunka, och osäkerheten som präglat hushåll och låntagare under lång tid minskade steg för steg.

Den främsta orsaken var att inflationen föll tillbaka tydligare än väntat. När prisökningarna bromsade in behövde centralbanken inte längre hålla räntorna på lika höga nivåer. Riksbanken kunde därför börja sänka styrräntan under året, vilket signalerade att den mest akuta ränteperioden var över.

När styrräntan vände nedåt fick det snabbt genomslag på marknaden. Nya bolåneräntor slutade stiga och började istället falla, om än försiktigt. För många hushåll innebar det lägre räntekostnader jämfört med toppnivåerna året innan, men framför allt en större förutsägbarhet i ekonomin.

Samtidigt handlade 2025 inte om någon snabb återgång till “låga räntor”. Räntorna låg fortsatt högre än före inflationskrisen, men rörelsen nedåt skapade ett lugnare klimat. Fokus flyttades från akut räntechock till planering, jämförelser och långsiktiga beslut kring lån och boende.

Större skillnader mellan stora och små banker

Under 2025 syntes skillnaderna tydligast mellan stora traditionella banker och mindre, mer offensiva aktörer.

De stora bankerna, som Swedbank, SEB och Handelsbanken, låg ofta högre i sina listräntor. Kunder som inte förhandlade aktivt kunde därför få betala en klart högre ränta än snittet.

Samtidigt var banker som SBAB och vissa nischbanker ofta snabbare med att sänka räntorna och erbjuda mer transparent prissättning. Där var skillnaden mellan kundernas räntor mindre, men utgångsnivån kunde istället vara lägre.

Det gjorde att skillnaderna inte bara handlade om ränteläget i stort, utan om bankernas strategi. Vissa banker premierade aktiva och prutande kunder, medan andra lockade med jämnare och mer öppna villkor. För låntagaren blev valet av bank viktigare än på många år.

Nya regler för konsumentkrediter

Det infördes nya och strängare regler för konsumentkrediter. Syftet var att minska risken för att hushåll tar dyra lån utan att fullt ut förstå kostnaden eller konsekvenserna.

Reglerna innebar bland annat räntetak och tydligare begränsningar för hur höga avgifter långivare får ta ut. Kraven på hur lån marknadsförs skärptes också, med tydligare information om den totala kostnaden och större ansvar på långivaren att visa vad lånet faktiskt kostar.

Vid marknadsföring av kredit behöver man också få med texten samt ikon nedan:

För låntagare innebar förändringarna ett bättre skydd, men också att vissa lån blev svårare att få eller försvann helt. Marknaden gick från snabba och aggressiva erbjudanden till mer kontrollerade och tydliga villkor, där fokus flyttades från enkel tillgång till lån till långsiktig betalningsförmåga.

Detta väntas hända under 2026

Ändrade regler för bolån

Nya regler för bolån börja gälla. En viktig förändring är att bolånetaket höjs till 90 procent från 85. Det innebär att kravet på kontantinsats sänks från 15 till 10 procent. För förstagångsköpare och hushåll med begränsat sparande kan det göra det lättare att ta steget in på bostadsmarknaden.

Samtidigt tas det skärpta amorteringskravet bort. Tidigare har hushåll med lån över 4,5 gånger bruttoinkomsten behövt amortera extra. När detta krav försvinner får vissa låntagare större ekonomiskt utrymme varje månad.

Förändringarna kan göra bostadsköp enklare, men de innebär också att fler kan ta större lån. Det ökar kraven på att räkna noggrant och ha marginaler, särskilt om räntorna inte faller lika mycket som många hoppas.

Stramare villkor för lån utan säkerhet

För lån utan säkerhet blir 2026 ett tydligt brytår. Förändringen handlar inte om nya räntetak eller fler regler i det finstilta, utan om att lånen i praktiken blir dyrare att ha.

När ränteavdraget försvinner för privatlån, kreditkort och andra lån utan säkerhet ökar den faktiska kostnaden direkt. Samma ränta som tidigare gav skatteavdrag ger nu ingen lättnad alls. Det gör att många hushåll kommer att märka skillnaden först när deklarationen uteblir eller när årskostnaden summeras.