Billigare att bryta bundna bolån - Nytt förslag från FI

Foto: Melker Dahlstrand

Ett nytt förslag för hur ränteskillnadsersättningen ska beräknas har i dagarna offentliggjorts. Finansinspektionen, som var initiativtagare till att nuvarande system skulle ses över, är positiva och menar att förslaget kommer göra det betydligt billigare för låntagare som vill byta bank eller lösa lån i förtid. Om förslaget får grönt ljus även av övriga remissinstanser och röstas igenom i Riksdagen förväntas den nya beräkningsmodellen tas i bruk i Januari 2025.

Ränteskillnadsersättningen kompenserar bankerna när bundna lån bryts

Nästan hälften av de svenska bolånetagarna har någon form av bunden ränta. Detta innebär att räntan hålls konstant under en period som vanligtvis är på mellan två och fem år lång. Att ha en bunden ränta betyder dock inte att lånet inte kan lösas. Vill man återbetala lånet eller flytta det till en annan bank, det vill säga bryta lånet, så går det. Att göra så kräver dock att en avgift som kallas ränteskillnadsersättning betalas till banken.  

Ränteskillnadsersättningen är som namnet antyder tänkt att ersätta banken för den inkomst som den går miste om när låntagaren inte fullföljer den avtalade bindningstiden. Ränteskillnadsersättningen räknas ut som skillnaden mellan räntan på det aktuella lånet och den genomsnittliga ränta som vid tidpunkten för brytningen gäller för bostadsobligationer med en löptid motsvarande lånets återstående bindningstid plus 1 procentenhet. Denna procentsats multipliceras med den återstående skulden och kvarvarande bindningstid i år. Egentligen justerar man också för timingen för varje planerad betalning men ovan beräkning ger den ungefärliga storleken på ersättningen.

Ränteskillnadsersättningen tar ej hänsyn till personliga förutsättningar

Finansinspektionen har riktat kritik mot det nuvarande systemet och menar att ersättningen är så hög att den hämmar rörligheten på bostadsmarknaden. Man menar också att systemet är orättvist då det inte tar hänsyn till individuell kreditrisk och förhandlingsförmåga. Det man jämför idag är en specifik kunds individuellt anpassade ränta och en genomsnittlig jämförelseränta som är samma för alla. Detta betyder att ränteskillnadsersättningen blir högre för en låntagare med lägre ränta än genomsnittet. Man kan alltså säga att hög kreditvärdighet och bra förhandlingsförmåga straffar sig i det nuvarande systemet.

Nytt förslag upp till 10 000 kronor billigare

Finansinspektionen gav under 2022 ett uppdrag till den nya regeringen att se över beräkningsmodellen för ränteskillnadsersättningen. Nu har ett nytt förslag tagits fram där ränteskillnadsersättningen i stället ska beräknas baserat på så kallade swap-räntor – en ränta baserad på aktuell marknadsränta som används när banker byter bolån med varandra. I praktiken innebär det att man vid beräkning av ränteskillnadsersättningen kommer jämföra marknadsräntan vid tillfället när lånet bands med marknadsräntan när lånet bryts och att de individuella skillnaderna försvinner.